Ensam hemma i mitt bombnedslag

Ensam hemma i mitt bombnedslag.
Rådvillt har jag låtit dagar passera.
Genom dessa dagar har jag jagats
av en demon som vill tala om saker,
saker jag inte vet om jag kan förstå.

Känslan av förlust.
Rädslan för ensamhet.
Paniken som tidens illusion medför.
Avskyn för mitt egna väsen.
Varför är jag den jag är?

De få svaren som finns
drunknar i ett hav av frågor.
Inget fyrtorn - inga stjärnor:
mörkret är min ledsagare
ner i djupet; ner efter svaren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0