Avvikelser

De sista orden du sade övertygade mig.
Jag visste vad jag valde bort,
jag visste inte vad du erbjöd i gengäld.
En hand utsträckt i mörkret,
här fanns gott om utrymme att falla handlöst...

...handlöst ner i abyssen.

Se nu vardagens öken, i vilken jag vandrar.
I fjärran skymtar landet Blasé som en hägring,
ett löfte om bekanta dofter i min värld
som klätts i nyanser av tristesse och olust.
Du har valt att följa mig på färden...

...din svala hand är ett vapen mot sanden.

Framför oss är porten till visshet, jag knackar på.
Ingen svarar, förstås, tänker jag och vänder om.
Sömnlös i natten, drömmande i dagsljus,
du sjunger en vaggvisa som jag lärde dig.
Till sist somnar vi med allting under oss...

...allting över oss.

"You're asking me, will my love grow... I don't know..."

Du växer för var dag
En solros som sträcker sig över alla ängsblommor
Med kronbladen vitt spridda i skyn
Närmare solen törs ingen resa

Du springer med vinden
En virvellvind som drar med sig sandkorn, löv och regn
I sommar mild - lätt, i vinter frisk - hård
Ingenting står emot den kraften

Du har byggt ditt bo i mig
En impuls som värker - längtar efter utlösning
Vågor av adrenalin går i mina ådror
Din röst ekar i mina hjärtslag

Du töjer alla gränser
Jag mäter dig mot förfluten historia och framtida evighet
Jag ställer dig i kontrast till natt och dag
Omätbar och utan like; Du är den bästa