Avvikelser

Du kanske tycker jag verkar borta i tankar?
Oooh!

Det kanske stämmer!

Som om jag hade nåt bättre för mig...
Som om jag inte lyssna längre!

Å det gör jag inte heller
När jag tänker på en ängel...

Hur kan det va snöflingor i april?

Hål i skorna och jag går i ösregnet
Å bilarna kör nästan över mig men jag märker inget!

För nu går hon runt här inne i huvet...
Å jag går mot henne, vart jag än går!

Jag är kär i en ängel
Hon ser rakt igenom mig!

Å det verkar som solen aldrig når
Längre än dit min Mathilda går...

Får jag be om ursäkt? Har jag varit onödigt cynisk eller avsiktligt pessimistisk?
Kanske...
Huruvida det var överdrivet eller påtvingat eller obefogat kan jag låta vara osagt för det är forntid nu.

Jag vaknade ur sömnen av att någon viskade "Sov vidare"
Men nu var jag redan vaken. Du väckte mig.
Jag gick invant nedför trappor som jag aldrig sett
och när jag nådde ytterdörren var den öppen och olåst!
Du hade kommit in som en objuden gäst
och där stod du nu, med armarna om mig, en kyss på munnen.
Jag började leta efter något, en sak jag visste fanns.
Du höll den i handen och slängde den i golvet. Trasig.
Jag går ut och letar sjukdomar, gråa moln och döda djur.
Du har något i din knutna hand. Du öppnar handen...
Det är mitt hjärta.
Du har det.
Tack.